Olika former av klättring
Klättring finns i flera varianter. Du kan klättra nära marken utan rep eller med full utrustning på en vertikal klippa. Isklättring på ett fruset vattenfall, expedition till svårtillgängliga berg eller i klättergymmet precis runt hörnet – massor av små och stora väggar väntar på dig.
Bouldering
Ordet bouldering kommer från engelskans ”boulder” som betyder stenblock. Här klättrar du på stora stenar, utan rep. Säkerhetsutrustningen består av en crash pad, vanligtvis kallad ”padda”. Det är en tjock, ihopfällbar madrass som du landar på om du trillar. Bouldering inomhus är helt enkelt klättring på låga väggar med tjockmatta under. Klätterkompisarna är viktiga när det kommer till säkerheten eftersom de hjälper dig att landa så balanserat som möjligt om du skulle trilla. Det kallas att ”spotta” (efter engelskans ”spot”).
Deep water solo – DWS
Detta liknar bouldering, men istället för en madrass eller tjockmatta klättrar du över djupt vatten. Skulle du tappa taget får du ett (o)frivilligt dopp.
Topprepsklättring
Tillsammans med en erfaren säkringsperson behöver du inte tänka på mer än att försöka komma upp för klätterväggen eller klippan. Repet är nämligen säkrat via ett ankare på toppen och är hela tiden sträckt mellan din klättersele och säkrarens. Om du trillar så faller du därför bara så långt som repet töjer sig för att dämpa fallet, det vill säga nästan ingenting.
Sportklättring
Sportklättring innebär att du säkrar dig med hjälp av bultar som sitter fast i berget eller klätterväggen. På vägen uppåt klickar du i kortslingor (även kallade ”quickdraws”) i bultarna, och klipper in repet i innan du klättrar vidare. Skulle du tappa taget blir det ett fall som säkraren bromsar. Hur långt du faller beror på hur mycket rep som är utdraget sedan du satte den senaste säkringen.
Traditionell klättring – ”tradklättring”
I stället för bultar använder du olika slags säkringar som går att lirka in i sprickor och andra formationer i berget, till exempel kilar, kamkilar och hexendrics (kallas vanligtvis ”hexor”). Det krävs mycket träning för att klättringen ska bli säker.
Storväggsklättring – Bigwall
Bigwall är precis vad det låter: klättring på stora, vertikala väggar! Ofta tar lederna flera dagar att klättra. Yosemite i Kalifornien är det mest kända bigwall-området, men det finns även fantastiska väggar i Norge. Du måste ha med dig allt du behöver på väggen: mat, vatten, utrustning för att kunna övernatta och massor av klätterprylar.
Alpin klättring
Detta är klättring i höga berg med alpina förhållanden, det vill säga snö, is och glaciär. Du utmanas inte bara av själva klättringen, du är även exponerad för andra faror som miljön, vädret och vinden kan orsaka. Alpin klättring kräver stor erfarenhet, men det finns också bergsguider som leder turer för mindre vana klättrare.
Isklättring
Med isyxor i händerna och stegjärn på fötterna tar du dig uppför mer eller mindre lodrät is. Det kan både vara på nedisade klippor eller frusna vattenfall. Isklättring kan också vara en del av en alpin tur. Säkringarna består av isskruvar som du fäster i isen. Klättring med isyxa och stegjärn på bar klippa kallas ”drytooling”.
Expeditionsklättring
När det krävs en expedition för att kunna genomföra en bestigning kallas det just ”expeditionsklättring”. Dessa kan se ut på väldigt många olika sätt. Kanske är du med i en guidad grupp och servas med både mat, tält och guidning – eller så klättrar du och din kompanjon på egen hand. Himalayas höga toppar är förstås de mest kända destinationerna.
Via ferrata
Tänk dig ett mellanting mellan tuff vandring och klättring och du har via ferrata. Utrustad med hjälm, klättersele och en Y-slinga med två karbiner klipper du in dig i en vajer som är förankrad i berget. Håll i dig i konstgjorda handtag och kliv på ditsatta steg. Risken för fall är minimal – via ferrata är ett härligt sätt att testa känslan av ”mycket luft under fötterna”!
Inomhus – klätterhallar
Klätterhallar finns i många olika former, allt från kritdammiga, charmiga klubblokaler till stora klättergym som drivs kommersiellt. Här brukar du kunna prova både bouldering och repklättring. För att testa bouldering behövs oftast ingen kurs. Men se upp så att du inte råkar gå under någon som klättrar. För att du ska få säkra topprepsklättring behöver du gå en kurs (”grönt kort”). Vill du klättra och säkra ledklättring behöver du gå en fortsättningskurs (”rött kort”).
Foto: Linus Meyer