Ett grönare val

Inom detta kriterium ger vi poäng till produkter med certifierade växt- eller djurmaterial som har en lägre negativ påverkan på natur, människor, och djur jämfört med andra material. Minst 30% av ett huvudmaterial måste komma från en hållbar och ansvarsfull källa.

Material som accepteras inkluderar exempelvis certifierad hållbar bomull (t.ex. GOTS), linne, läder, dun (t.ex. RDS) eller ull (t.ex. RWS). Även material som viskos tillverkat av hållbart producerade råmaterial, som Lyocell/Tencel med FSC certifierade cellulosafibrer, tas i beaktande.

I vår bedömning vägleds vi av Preferred Fiber and Material Matrix av Textile Exchange.

Inom detta kriterium ger vi poäng till produkter där minst ett av huvudmateralen består av minst 30% certifierade återvunna material. Användandet av återvunna material minskar konsumtionen av energi- och naturresurser, samt minskar utsläppen som annars skulle uppkomma av utvinnandet av nya råmaterial och produktionen av nya produkter.

Exempel på accepterade material är återvunnen polyester och polyamid testade enligt standarder som Global Recycled Standard (GRS). Andra material som accepteras enligt kriteriumet är återvunnen bomull, dun, ull och stål. I vår bedömning vägleds vi av Preferred Fiber and Material Matrix av Textile Exchange.

Inom detta kriterium ligger fokuset på kemikaliehanteringen i produktens tillverkningsprocess. Poäng ges till arbetssätt som överträffar legala krav. Utöver det ska kemikalier (klassade som chemicals of very high concern av EU:s kemikaliemyndighet ECHA) som annars är vanligt förekommande i tillverkningen av en viss produktkategori, undvikas.

En mer hållbar kemikaliehantering kan exempelvis innefatta ett åtagande av principerna inom ZDHC (zero discharge of hazardous chemicals).

Även Bluesign-certifierade produkter tas i beaktande då materialet eller produkten i sig är tillverkad under en kemikaliehantering som anses strikt.

Ett annat exempel är läder från certifierade garverier, exempelvis The Leather Working Group. Målet med denna organisation är att utvärdera lädertillverkare utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Här inkluderas exempelvis Terracare-certifierat läder från det tyska garveriet Heinen.

Outdoorprodukter har ofta en komplex leverantörskedja som inkluderar materialtillverkning, fabriker där kläder sys, transport, med mera. För att kunna utvärdera dessa produkters miljömässiga och sociala påverkan krävs en hög nivå av transparens och spårbarhet. Det betyder i praktiken att varumärken och tillverkare måste synliggöra en produkts hela leverantörs- och produktionskedja när det är möjligt för att få poäng. Vi ger även poäng där delar av leverantörskedjan är synlig.

Exempel på varumärken som implementerat denna praxis är Arc'teryx, Hanwag och Vaude som synliggör tillverkningsplatser på produktnivå. Även Exped gör detta för flertalet produkter.

Inom detta kriterium ger vi poäng till produkter som är designade för reparation, återvinning eller återanvändning. På det sättet hålls produkten och materialet i cirkulation längre och livslängden på produkten ökar. Detta i sin tur minskar tillverkningen av nya material.

Reparation
Här handlar det om att under design- och utvecklingsfasen av produkten se till att den är lätt att reparera antingen av kunden själv eller av annan part, exempelvis varumärket själv.

Återvinning
Här ligger fokuset på att minska användandet av nya material. Produkter som består av endast ett material, eller kan brytas ned till sina individuella komponenter, är lättare att återvinna. Ett exempel på detta är Cradle-to-Cradle principen som ämnar att skapa hållbara avfallsfria produktionskedjor.

Återanvändning
Här premierar vi affärsmodeller från varumärken som innefattar egen insamling av utslitna produkter för återvinning eller återanvändning.

Ideén bakom konceptet ekologiskt fotavtryck är att mänskliga aktiviteter och tillverkning av exempelvis produkter har en påverkan på land, vatten och luft. Inom detta kriterium ger vi poäng till produkter med ett lägre ekologiskt fotavtryck än andra liknande produkter.

Det lägre ekologiska fotavtrycket kan vara ett resultat av en förbättrad tillverkningsprocess genom exempelvis minskad vattenanvändning, CO2-utsläpp, eller energianvändning. Ett exempel är spin-dying där färgpigment tillsätts direkt till återvunnen polyester. Detta minskar vatten- och kemikalieanvändningen i tillverkningsprocessen avsevärt.

Poäng ges även om minst hälften av produktens huvudmaterial har tillverkats på ett hållbart sätt, i linje med kriterium 1 och 2. Användning av återvunna syntetiska material minskar till exempel beroendet av fossila råmaterial.

Här ger vi poäng till produkter som tillverkats under förbättrade sociala förhållanden. Vi baserar bedömningen på sociala granskningar och belönar produkter med särskilt goda resultat. Ett sådant resultat kännetecknas av bra arbetsförhållanden som till exempel förbättrad sjukvård, säker arbetsmiljö, barnomsorg, måltider och boende för anställda.

Granskningarna görs vanligtvis av ett oberoende granskningsföretag som följer internationella standarder som FLA (Fair Labour Association), FairTrade, eller FWF (Fair Wear Foundation).

Precis som vi använder Corruption Perception Index (CPI) av Transparency International för att identifiera högriskländer, använder vi även verktyget för att identifiera länder som presterar särskilt bra och har en hög ranking. Med en god bedömning av politiska- och ekonomiska risker, men framförallt jämförbart lägre människorättsrisker och korruption, kan vi anta att arbetares rättigheter och säkerhet respekteras.

En produkt som möter detta kriterium har lägre transportutsläpp än material och produkter som färdats långt. Detta på grund av en produktion och upphandling som främst sker inom EU. Ett närmare geografiskt avstånd bidrar också positivt till kvalitetskontroll inom produktion och leverans.

Vi ger poäng till produkter tillverkade inom EU, EFTA (Norge, Schweiz, Island, och Lichtenstein), Storbrittanien och EU:s associerade stater/kandidatstater från västra Balkan (Bosnien Herzegovina, Montenegro, Norra Makedonien, Makedonien och Serbien).

Utöver detta måste minst 50% av materialen producerats i Europa.

Vilken påverkan har produkten genom sin livscykel? Detta är viktigt för företag att veta för att kunna prioritera, sätta upp konkreta mål och förbättra.

Vi ger poäng till produkter där en komplett, eller delar av en, livscykelanalys (LCA) är tillgänglig. En livscykelanalys är en beräkning av det ekologiska fotavtrycket eller en beräkning av miljömässig/social påverkan.

Många friluftsföretag vill ge tillbaka till naturen och samhället omkring dem. Vi ger poäng till produkter som vi bedömer stödjer välgörande ändamål och/eller kompenserar för negativ miljöpåverkan (till exempel koldioxidutsläpp). Dessutom förväntas att det finns en aktiv strategi om utsläppsminskning kopplat till produkterna.

Lowe Alpine, Ortovox, Rab och Vaude är alla exempel på varumärken som tillverkar mer klimatsmarta produkter. De samarbetar med externa partners för att beräkna sina utsläpp, skapa klimatstrategier för sänkta utsläpp och kompensera för återstående utsläpp genom attt stödja certifierade projekt.

Ett exempel på varumärken som stödjer välgörande ändamål är Fjällräven som genom Arctic Fox Initiative ger 1% av försäljningen från utvalda produkter till olika icke-vinstdrivande organisationer som arbetar med klimatskydd.

PFAS är en förkortning för per- och polyflourerade alkylsubstanser som är en stor grupp så kallade "evighetskemikalier" (tidigare kända som PFCs, ett nu föråldrat begrepp som inte anses vara tillräckligt precist). PFAS finns i många olika typer av produkter som används dagligen som till exempel stekpannor, textilier, brandskum, kosmetika, elprodukter och mycket mer. Inom outdoorbranschen tillsätts PFAS som impregnering i både kläder, ryggsäckar, sovsäckar, tält och skor för att ge dem en vatten-, smuts- och oljeavvisande yta. PFAS används också i tillverkningen av PTFE-membran som finns i många skalplagg.

Dessa långlivade ämnen ackumuleras i kroppen hos både männsikor och djur och har cancerframkallande och reproduktionshämmande egenskaper. När ämnena väl släppts ut i naturen är de väldigt svåra att avlägsna. Produkter som innehåller PFAS kan inte få märkningen Ett grönare val.

Det arbetas aktivt med att producera PFAS-fria impregneringar och membran som är lika effektiva och hållbara.

Biocider används vanligtvis för att avhysa eller ta död på så kallade skadliga organismer (skadegörare, alger, mögel, bakterier etc.). De används som desinfektionsmedel och kan finnas i myggspray och textila ytbehandlingar. Inom outdoorbranchen kan biocider i första hand förekomma i myggavvisande kläder och kläder med luktreducerande egenskaper.

Möjliga hälsokonsekvenser av biocider är allergiska reaktioner, försämring av hudens egen bakterieflora och resistensutveckling mot patogener. Produkter innehållande biocider kan därför inte få märkningen Ett grönare val.

Denna mjukgörare förekommer i plast och har en hormonell effekt och försämrar förmågan till fortplantning hos människor. Den är även klassad av EU:s kemikaliemyndighet (ECHA) som "substance of very high concern".

BPA kan förekomma i vattenflaskor och insidan av matförpackningar, exempelvis i plastbehållare och burkar. Substansen kan lösas upp i kontakt med mat och kan därav också förtäras genom mat. Utöver det kan BPA även förekomma i tillverkningen av flamskyddsmedel, fungicider, polyester, och PVC och kan därmed hamna i miljön. En produkt med BPA kan inte få märkningen Ett grönare val.

Flamskyddsmedel minskar brännbarheten hos föremål och fördröjer därmed brandutbrottet. Det används till exempel i höljen för elektroniska apparater, kretskort och kablar, ibland också i tält och sovsäckar.

Även om brandsäkerheten kan ses som en positiv effekt av flamskyddsmedel finns det även negativa effekter. Användning av flamskyddsmedel har kopplats till utvecklingsförsening, fetma, sköldkörtelsjukdom och cancer. Nedbrytningstiden är lång vilket gör att medlet kan ansamlas i naturen. Om flamskyddsmedel antänds kan farliga biprodukter frigöras. Ett exempel är det mycket giftiga ämnet dioxin. Produkter som innehåller flamskyddsmedel kan inte få märkningen Ett grönare val.

PVC finns i campingmöbler, golvbeläggningar, vinylskivor, matbehållare och ofta även i leksaker. Inom vår bransch används PVC som material i väskor, båtar och regnponchos. PVC är billigt och slitstarkt, men problemet med den så kallade mjuka PVC:n är bland annat mjukgörare och andra tillsatser. Dessa är skadliga för miljön och kan komma in i kroppen via saliv, luftvägar och hudkontakt. Återvinningen är svår på grund av tillsatserna i materialet. Vid förbränning frigörs giftiga dioxiner.

Felaktig användning av icke-belagd aluminium i matbehållare, grillfat, tallrikar och bestick kan leda till att aluminiumjoner förs över till maten vi äter. Om möjligt ska inte beläggningen komma i kontakt med mat med högt salt- eller syrainehåll. Det mesta av aluminiumet rensas bort av njurarna hos friska vuxna, men det finns sjukdomsrisker med att förtära denna metall. Genom att hårdanodisera aluminiumet minskar risken signifikant för att metallen förs över till mat. Produkter med icke-belagd aluminium kan inte få märkningen Ett grönare val.

Tydliga kopplingar mellan förtärandet av aluminium och vissa sjukdomar har inte kunnat bevisas med säkerhet. Därmed finns det heller inte idag något gränsvärde inom EU på aluminiumhalt i produkter som kommer i kontakt med mat.

Oxybenzone absorberar eller reflekterar solens skadliga UV-strålning och används därför ofta i solskydd och annan kosmetika. Dock finns en risk att oxybenzone kan passera moderkakans barriär hos gravida kvinnor och leda till skador på fostret. Dessutom kan oxybenzone orsaka skada på korallrev, och i stor mängd leda till korallblekning eller att korallen dör. Produkter som innehåller oxybenzone kan inte få märkningen Ett grönare val.

Tritium används som komponent inom lysande färger i till exempel urtavlor, displayer och ljustaggar. Denna väteisotop innehåller radioaktiv strålning som till största del absorberas av produktens material och glas. De radioaktiva betastrålarna har en väldigt kort räckvidd, men med det sagt finns det risker kring produktion samt defekta produkter och därför bör även låg strålning undvikas.

Engångsartiklar är synonyma med ett gränslöst slösande av råmaterial och energi. Dessutom finns det i de allra flesta fall ett mer hållbart och återanvändbart alternativ. Om en produkt är redo att bli avfall efter en enda användning kan den inte bli märkt med Ett grönare val.

Detta handlar om bedömningen av ett lands politiska och ekonomiska risker, men framför allt om kränkningar av mänskliga rättigheter och korruption. Följande källor som kan komma att användas i bedömningen är följande: Non-Cooperative Countries and Territories (NCCT), Financial Action Task Force (FATF), EU:s sanktionslista och FN:s eller OFAC:s lista om embargon och sanktioner.

Oftast fokuserar vi på Corruption Perceptions Index (CPI) från Transparency International. Om en produkt är tillverkad i ett land som någon av dessa källor klassar som ett ”riskland” så kan inte produkten få märkningen Ett grönare val.