Ett ungt fenomen
Vi har bara använt plast i ett femtiotal år, därför vet vi ännu inte allt om dess miljöeffekter. Plasten i sig behöver inte vara farlig men utgör ett alltmer växande miljöproblem. I dag är de främsta källorna till mikroplaster i naturen vägar och däck, konstgräsplaner, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, allmän nedskräpning samt produktion och hantering av primärplast. Först hittade forskarna mikroplaster i havet, nu hittar man dem överallt. I djur, i människor, i jorden. Man har till och med funnit små plastpartiklar i fiskars hjärnor.
Vad räknas som mikroplast?
Till mikroplaster räknas små bitar av plast upp till fem millimeters storlek. Nu börjar forskarna alltmer prata om nanoplaster, som är ännu mindre, osynliga partiklar som finns i ekosystemet och skulle kunna passera vävnad. För människan är det mindre farligt om plastpartiklarna passerar kroppen via tarmarna och ut. När det gäller vävnad är kroppen gjord för att stöta bort främmande material, partiklar och bakterier. Men när det kommer till de minsta nanoplastbitarnas hälsoeffekter finns det i dagsläget inte så mycket forskning, så vi vet inte om de på sikt kan påverka vår hälsa.
Mikroplaster i många olika produkter
Små plastpartiklar finns som en funktionell ingrediens i många hudvårdsprodukter, till exempel i tandkräm och body scrub, för att ge en produkt eller ett medel en rivigare konsistens. Det är numera förbjudet att tillsätta plastpartiklar i hygien- och skönhetsprodukter i Sverige. Eftersom mikroplastpartiklarna är så små smiter de enkelt via duschvattnet igenom reningsverken och hamnar till sist i havet eller i filterskummet som sedan används som gödningsmedel på åkrar. På så sätt hamnar de i hela vårt kretslopp. Allt fler företag väljer att fasa ut mikroplasterna i sina produkter.
Syntetbaserade textilier
Tidigare har man trott att fleeceplagg utgör den främsta källan till mikroplaster, men alla plagg gjorda av syntetfibrer släpper ifrån sig en viss mängd plast. När plagget tvättas släpper det ifrån sig mikroplaster som rinner ut med avrinningsvattnet, går igenom filtren i reningsverken, för att sedan hamna i naturen. När du väljer fleecetröja är oborstad fleece bättre än borstad. Man kan även tvätta sin vanliga fleecetröja mer sällan och i stället låta den vädra, det räcker långt. Ull är ett bra alternativ till fleece och syntet. Kommer korta fibrer från ull ut i sköljvattnet och vidare ut i hav eller mark bryts de ner i naturen, eftersom de är proteinbaserade.
Vad kan vi som konsumenter göra?
Att helt undvika plastprodukter är i princip omöjligt, men man kan göra aktiva val i sin vardag för att minska spridningen av mikroplaster. Ett sätt är att hellre vädra än tvätta plagg av syntetmaterial, ett annat att i största möjliga mån välja ull eller andra naturmaterial. Plåt eller glas kan användas för förvaring av vätskor och mat. Det finns flera intressanta projekt som försöker ta sig an utmaningen med plast i naturen och haven, som att till exempel tillverka produkter av gamla fisknät.