PFAS

Ämnen som har skapats av människan

PFAS (det som tidigare ofta benämnts som PFC eller flourkarboner) är en förkortning som står för ”per- och polyflourerade alkylsubstanser” och utgörs av ca 15 000 olika ämnen med liknande egenskaper. De består av både korta och långa kolföreningar med en förmåga att stå emot vatten, fett och smuts. Det första PFAS-ämnet skapades 1922 av Frédéric Swarts, samma person som uppfann ämnet freon 30 år tidigare. De första varianterna av PFAS började användas i konsumentprodukter under 1950-talet. Att kunna stå emot vatten, fett och smuts är bra egenskaper för en stor mängd produkter – inte minst för friluftsutrustning och friluftskläder som ska tåla tuffa miljöer med mycket kyla och väta. PFAS används även vid tillverkning av vardagsprodukter som skor, stekpannor, skönhetsprodukter, tyger, elektronikprylar och olika typer av förpackningar.

Lång livslängd

Problemet med PFAS är att dessa högfluorerade ämnen är mycket ”stabila” och har lång livslängd. De bryts ner väldigt långsamt i naturen – eller inte alls. Vissa av föreningarna misstänks dessutom vara cancerframkallande. Studier på försöksdjur har visat att höga halter kan ge leverskador och påverkar både immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Exakt hur farliga ämnena är för människor råder det fortfarande stor osäkerhet kring. Studier från USA och Asien har visat på sådana samband, dock med stor osäkerhet. Något som dock är säkert är att PFAS kan ansamlas och lagras i organ som levern och i blodet hos alla levande organismer. Relativt höga halter har uppmätts hos djur som aldrig varit i kontakt med människor, till exempel isbjörnar i Arktis, men även hos människor över hela världen. De sprids även till vårt dricks- och grundvatten. Förhöjda halter har hittats i flera svenska vattentäkter som har fått stängas.

Ny lagstiftning på gång

Majoriteten av utsläppen av PFAS sker under själva produktionen, men även vid tvätt och om plaggen slängs och deponeras på fel sätt. Inom EU beräknas utsläppen av PFAS till naturen ligga på ca 75 000 ton per år. Vissa av de giftigaste ämnena, som PFOS, är numera förbjudna på många håll. Det är därför till exempel PFOS-baserat brandskum inte längre får användas eller marknadsföras i Sverige. Ämnet PFOA förbjöds inom EU år 2020. Just nu ligger ett lagförslag hos EU om att förbjuda tillverkning och användning av hela gruppen PFAS i en rad olika produkter och branscher inom EU.

PFAS inom outdoor

Många företag, framförallt inom outdoorbranschen, har legat steget före när det kommer till att fasa ut PFAS. Ett exempel är skidvalla där det numera går att välja fluorfria alternativ. Många aktörer inom outdoor arbetar aktivt med att utveckla mer miljövänliga alternativ med liknande smuts-, fett- och vattenavvisande egenskaper.

Impregneringar & membran

I friluftsprodukter har PFAS framför allt använts inom två områden. Dels i textilimpregnering för att hjälpa materialet att stå emot väta, fett och smuts. Dels i membran som ska hjälpa plaggen att ventilera ut fukt och överskottsvärme, samtidigt som vätan hålls ute. I båda fallen finns det i dag en rad alternativ att välja mellan där produkten tillverkats utan PFAS. Företag som Fjällräven och Houdini Sportswear har helt fasat ut PFAS i sin produktion. Gore, tillverkare av Gore-Tex, är ett företag som ofta förekommit i debatten. I februari 2017 slöt de ett avtal med Greenpeace om att fasa ut impregneringar med PFC i 85 procent av kollektionen till och med 2020, och resterande 15 procent till år 2023. Gores nya ePE-membran som dök upp på marknaden under 2023 är producerat helt utan PFAS och har även en PFAS-fri impregnering.

Mot hållbara lösningar

Naturkompaniet arbetar kontinuerligt för att minimera utbudet av vattentäta plagg som är producerade med PFAS och följer givetvis de lagar och rekommendationer som finns. Ambitionen är att arbeta med naturliga material så långt det är möjligt. Flera tillverkare har tagit fram impregneringsmedel utan PFAS, så att du själv kan återimpregnera dina plagg. Naturkompaniet säljer endast PFAS-fri impregnering. Det går även att välja plagg med G1000-väv (en blandning av bomull och polyester) och impregnera själv med grönlandsvax – ett miljömässigt hållbart alternativ. Och kom ihåg: innan PFAS intåg i textilier och beläggningar så klädde sig gårdagens äventyrare i naturmaterial som ull, vadmal och skinn. Och de kunde ändå utföra stordåd.