Välja skalplagg

• Balans mellan slitstyrka och vikt. Vissa väljer en slitstark 3-lagersjacka, medan andra väljer en tunnare och lättare 2,5-lagersjacka.
• Fickor ovanför midjebältet är smidigt om du vill nå prylarna
• Justerbar huva som skyddar mot vind och regn
• Ventilationsdragkedjor under ärmarna och tvåvägsdragkedja ökar möjligheten till ventilation
• Byxor: det är bekvämt och smidigt med långa dragkedjor längs sidorna så att du snabbt kan dra dem över vandringskängorna

• Jackan får gärna vara längre i bak för att undvika glipa mellan jacka och byxa när du lutar över styret
• Utan huva eller huva som fungerar tillsammans med cykelhjälm
• Byxor: Välj en slitstark 3-lagersbyxa. Om du väljer en tunnare byxa: se till att det finns förstärkningar i baken eftersom du nöter mot sadeln
• Byxor: Smala benslut alternativt möjlighet att justera benvidden nere vid bensluten

• Välj antingen en allround 3-lagersskaljacka eller en lite mer renodlad skaljacka för skidåkning
• Bra om huvan kan användas tillsammans med skidhjälm
• Någon typ av liftkortsficka är bra
• Snökjol kan vara skönt för att förhindra att lössnö kommer in underifrån
• Bygg på med lager på lager under skaljackan för önskad värme
• Byxor: bra med förstärkningar nedtill i bensluten för att minska slitage från stålkanter på skidor

• Det är bekvämt med en lång regnkappa som även håller benen torra
• Regnponcho är ett smidigt plagg som du snabbt kan dra på dig
• Ventilationsöppningar är inget måste men alltid bekvämt att ha

Se till att huvan har en bra passform och smidig justering som säkerställer att du är väl skyddad och har fri sikt på samma gång. En robust, bred skärm skyddar dina ögon (och eventuellt dina glasögon) från regn. En bra huva kan också vara till fördel i vardagen. Om du använder din jacka tillsammans med hjälm bör du se till att huvan är hjälmkompatibel och har en bra passform. Regnjackor som är lämpliga för vardagsbruk är ofta utrustade med en avtagbar huva.

Om du ska använda din skaljacka under aktiviteter där du kan bli varm eller svettig är det bra om jackan har möjlighet till extra ventilation. Många skaljackor har ventilationsöppningar under armarna som du själv reglerar med dragkedjor.

Det finns få regnjackor som inte har tejpade sömmar (det vill säga vars sömmar inte är tejpade på insidan), eftersom sömmarna inte är täta utan tejpning. Det är dock värt att titta efter ordentligt. Se till att sömmarna och tejpningen ser bra ut – tunna band ger ökad andningsförmåga. Vissa regnjackor är skurna med laserteknik och sömmarna är inte sydda utan limmade – se då till att limningen ser bra ut.

Förböjda ärmar är bra om du till exempel vandrar med vandringsstavar, annars är det lätt hänt att ärmen dras upp så att handlederna blottas. Det kan göra att du börjar frysa om det blåser eller regnar

Färre fickor minskar jackans vikt, men ger också mindre förvaringsutrymme. Om du ofta bär ryggsäck med midjebälte och vill kunna nå sidofickorna när du har ryggsäcken på dig är det bra om de sitter högt upp. Detsamma gäller om du ofta bär klättersele över skaljackan.

Yttermaterialet säger en hel del om jackans slitstyrka. En tumregel är att nylon (eller polyamid) anses vara lite robustare än polyester. Om du bär tung ryggsäck, vandrar genom snårig skog eller nöter jackan mot en klippvägg så sliter det extra mycket på jackan och det är bra att välja en skaljacka i ett slitstarkt material.

En vattenavvisande dragkedja tål en hel del vatten innan den börjar släppa igenom fukt, men tänk på att en ficka med dragkedja sällan kan vara 100% vattentät. Lägg alltid din mobil eller annan känslig utrustning i ett vattentätt fodral om det regnar kraftigt. Det finns dragkedjor som är helt vattentäta (till exempel Aquaguard från YKK), men de är tunga och svårare att använda. Tvåvägsdragkedjor är dragkedjor som kan öppnas från båda sidor. En av fördelarna med dem är att de ger dig större rörelsefrihet även i en längre jacka.

Ett hakskydd (och skäggskydd) innebär att materialet som ligger över dragkedjan och mot huden är täckt av ett mjukt tyg mot hakan. Annars kan det skava obehagligt och/eller kännas kallt.

Vattenpelare är den enhet som används för att mäta vattentäthet. Man skulle kunna tro att vattentät betyder vattentät men riktigt så enkelt är det inte. Vattenpelaren beskriver det tryck vid vilket ett material släpper igenom vatten. Ju högre värde, desto högre vattentäthet. Det finns ingen universell standard för vad som får kallas vattentätt. För vattentäta plagg inom friluftsliv brukar man prata om minst 10 000 mm. Gore-Tex, som är kända för sina vattentäta membran, har minst 28 000 mm vattenpelare på sina membran.

En bättre term för ventilerande/andningsförmåga är genomsläpplighet för vattenånga. Begreppet handlar om hur mycket svett (i form av vattenånga) som kan passera genom materialet i ditt skalplagg från insidan till utsidan. Det finns två olika värden som säger något om andningsförmågan, antingen används MVTR-värdet eller RET-värdet. MVTR-värdet mäter hur mycket vattenånga som passerar genom en kvadratmeter material under 24 timmar. Ju högre värde, desto högre genomsläpplighet. Från 10 000 g/m2/24h anses tyget ha mycket god andningsförmåga, men det finns också värden upp till 40 000 g/m2/24. Vi brukar ange MVTR-värdet. RET-värdet beskriver det motstånd som ett tyg ger mot vattenånga. Ju lägre värde, desto bättre andningsförmåga har plagget. RET-värdena kategoriseras generellt enligt följande:

• 0-6: Mycket hög andningsförmåga, fungerar även under hård fysisk aktivitet. Skön komfort.
• 6-10: God andningsförmåga, tillräcklig för någorlunda fysisk ansträngning (vandring eller vardagskläder).
• 10-20: Tillräcklig andningsförmåga, okej för lite eller knappt någon svettframkallande ansträngning.
• > 20: Mycket dålig andningsförmåga, främst lämplig för vila.

Ibland är det svårt att få fram data på andningsförmåga och vattenpelare. Om uppgifterna finns tillgängliga anger vi dem i de tekniska detaljerna i produktbeskrivningen. Ibland kan tillverkarna ange värdet för det rena membranet eller coatingen och inte den övergripande konstruktionen av hela jackan inklusive yttermaterialet och, i vissa fall, fodret. Fukt måste fortfarande komma igenom så var försiktig med väldigt billiga modeller som utlovar bra värden. Ett effektivt sätt att öka andningsförmågan är att köpa en jacka med ventilationsöppningar under armarna. Det är viktigt att lagren under din jacka också är gjorda av funktionella material som transporterar fukt. Om du till exempel bär en bomulls-t-shirt kommer den inte att transportera bort fukt – även om din regnjacka andas kommer fukten att samlas i det bomullslagret. Bär istället merinoull eller syntetmaterial. Dessutom gäller att ju större temperaturskillnad det är mellan temperaturen under jackan och utomhustemperaturen, desto bättre är andningsförmågan. Det vill säga: ju kallare det är ute, desto bättre "andas" din jacka.

Skalplagg tillverkade med olika lager kan skilja sig i yttertyg, membran och foder. I 2-lagersjackor bildar yttermaterialet och membranet eller beläggningen ett lager, och ett extra foder (oftast mesh eller tafetta) som hänger mer eller mindre löst i jackan. 2-lagersjackor anses vara någorlunda slitstarka och rekommenderas därför för användning till exempelvis vandring med dagspackning. De är tyngre och har en större packstorlek än 3-lagersmodeller. I 2,5-lagerskal finns inget heltäckande foder, utan ett tunt lager eller ett mönster som skyddar membranet. De här produkterna är lätta och har liten packstorlek (till exempel Gore-Tex Paclite-produkter), men är inte lika slitstarka som produkter med 3 eller 2 lager. De används ofta som "nödregnjackor" eller ”back ups”, det vill säga att man oftast tar med sig plaggen i packningen och kan ta fram dem om det regnar. På 3-lagers-skal är yttertyget, membranet och fodret (som är så tunt att det knappt går att se att det är ett foder) laminerade i ett lager. Det här är vanligtvis väldigt robusta jackor med ganska låg vikt som är gjorda för krävande alpint bruk med tung ryggsäck och/eller klättersele. Det finns dock också mycket lätta 3-lagersjackor som är av mycket hög kvalitet men inte särskilt lämpliga för ryggsäcksanvändning.

Förutom jackans konstruktion och om jackan har en beläggning eller ett membran, har yttermaterialet betydelse för jackans slitstyrka. Det finns mjuka, tunna och nästan textilliknande yttermaterial som inte är särskilt robusta (ofta polyester). Och så finns det robusta, nötningståliga yttermaterial som känns likadana och tål mycket (oftast polyamid/nylon). Det är dock inte bara själva materialet som påverkar materialet, utan även trådtjockleken.

Termen Gore-Tex används nästan alltid i samband med vattentäta jackor. Det är inte så konstigt – Gore-Tex är välkända för sina membran och har nästan blivit synonymt med tillförlitlighet och kvalitet när det gäller regnskydd. Deras membran och teknologier används av många företag. Här är en kort översikt över de olika Gore-Tex-kategorierna:

• Gore-Tex: tillförlitligt skydd för många aktiviteter – perfekt för allroundanvändning
• Gore-Tex Pro: den perfekta kombinationen för krävande aktivitet: slitstark, mycket bra andningsförmåga och så lätt som möjligt på samma gång - perfekt för alpint bruk liknande och andra krävande aktiviteter.
• Gore-Tex Paclite: mycket lätt och liten packvolym - perfekt att alltid ha med sig i ryggsäcken.

Ett membran kan ses som en tunn film (av polyuretan, polytetrafluoretylen (PTFE, Teflon) eller polyester) som är bunden (laminerad) till det yttre materialet, med hjälp av ett högkvalitativt speciallim. Ett exempel på en vattentät jacka med ytbeläggning/coating är till exempel klassiska galonjackor och liknande regnjackor. Ytbeläggningarna, som också kallas coating, sprutas vanligtvis på – ibland med ett lager, ibland flera. På grund av sin mikroporösa struktur är båda ogenomträngliga för vatten i droppform, men genomträngliga för vattenånga (svett). Membran av hög kvalitet är slitstarka, motståndskraftiga och har bra värden när det gäller vattenpelare och andningsförmåga, men är oftast lite dyrare. Ytbeläggningar är oftast mindre slitstarka och framför allt mindre motståndskraftiga om man bär jackan tillsammans med ryggsäck, men de är också billigare. Det finns dock också billiga membran som inte kan göra mycket mer än ytbeläggningar (coatingarna). Och det finns högkvalitativa beläggningar som också har mycket att erbjuda. En jacka med en ytbeläggning är ibland tillräcklig för vardagsbruk eller enklare utomhusaktiviteter. Om du till exempel vandrar med tung ryggsäck och/eller bär din jacka med ryggsäck mycket i vardagen, är det värt att investera i en högkvalitativ, slitstark och lätt regnjacka med membran – i det fallet passar en 3-lagers skaljacka bäst.

När du köper en ny regnjacka kommer den att ha en DWR-impregnering (durable water repellency) under en viss tidsperiod. DWR:en/impregneringen appliceras på utsidan av yttermaterialet och har inget att göra med membranet. Membranet ligger innanför yttermaterialet och ser till att jackan är permanent vattentät. En DWR säkerställer att regnet pärlar sig och rinner av lätt. Om regnet inte längre pärlar sig och yttertyget blir blött är det ett tecken på att DWR:en behöver förnyas. Efter den första och andra tvätten räcker det med att kort stoppa jackan i torktumlaren för att återaktivera DWR:en genom värmen. Från och med den tredje eller fjärde tvätten är det bra att impregnera jackan på nytt med en PFAS-fri impregnering (och stoppa in den i torktumlaren igen). Vi skiljer sällan på kyla och fukt. Om yttermaterialet på din dåligt impregnerade regnjacka är kallt på underarmen kommer den att kännas blöt (och kall), vilket är obehagligt.

Förkortningen PFAS står för per- och polyfluoralkylsubstanser och är en kollektiv term för tusentals olika industriellt framställda kemiska ämnen. Dessa ämnen har använts under årtionden inom många olika branscher för att göra produkter smuts-, olje-, och vattenavvisande. PFAS går även under benämningen flourkarboner och PFC:s. Problemet med dessa substanser är att de är extremt resistenta mot nedbrytning i naturen och kan ackumuleras i kroppen hos levande organismer. Under många år har varumärken inom outdoorbranschen tillsatt PFAS i sina impregneringar (DWR:er) samt i tillverkningen av skalmembran. Naturkompaniet har länge ställt krav på leverantörer att skapa PFAS-fria DWR:er och idag är nästintill hela vårt sortiment av skalplagg fritt från PFAS i DWR:en. Dock kan det ha använts PFAS i tillverkningsprocessen av själva membranet. För att eliminera föroreningen av PFAS i miljön har EU nu lagt fram ett lagförslag som ämnar till att fasa ut tillverkningen och användningen av PFAS. Förslaget utvärderas nu av EU:s kemikaliemyndighet ECHA. I och med detta har Gore-Tex utvecklat och lanserat sitt nya ePE-membran som är PFAS-fritt både i DWR:n och i membranet. Detta har resulterat i att många varumärken succesivt gått över till detta membran, eller andra PFAS-fria alternativ. PFAS-fria DWR:er och membran erbjuder fortfarande ett vatten- och vindskydd, men viktigt att tänka på är att DWR:n måste återimpregneras mer frekvent jämfört med DWR:er innehållande PFAS.