Minska risken för att hamna i en lavin – lavinexpertens tipsar
Jenny Råghall är en av blott två kvinnliga lavinexperter i Sverige. För att maximera säkerheten ute på fjället rekommenderar hon att förbereda sig noga i hemmet, vara uppmärksam ute på fjället och ha rätt utrustning i ryggsäcken.
Jenny Råghall jobbar som professionell lavinexpert i Sverige och ansvarar för lavinprognoserna i sitt lavinområde, Kebnekaisefjällen. Hon har gått den högsta professionella utbildningen, SVELAV Pro 3, som är anpassad för yrkesmässig hantering av lavinrisk. Utöver arbetet med lavinprognoser i Kebnekaisefjällen arbetar hon även som lavinkonsult åt Naturvårdsverket tio månader per år. En stor del av Jennys jobb sker på skidor eller skoter ute i fjällmiljöer där hon bedömer terrängen och skottar snöprofiler.
– Mitt jobb handlar framför allt om systematiskt lavinsäkerhetsarbete som innefattar terrängbedömning, riskhantering och kunskap om snö, säger hon.
Störst lavinrisk i mars
Enligt statistiken sker de allra flesta lavinincidenterna i Sverige i mars månad och när det råder lavinfara 3, det vill säga vid betydande lavinfara. Jenny Råghall rekommenderar alla som rör sig i lavinområden att gå en utbildning anpassad för friåkare. Men för att ytterligare minimera lavinrisken är det viktigt att alltid påbörja säkerhetsarbetet inför varje tur hemma.
– Några slutsatser vi har kunnat dra är att många olyckor sker på grund av dåliga förberedelser och att man inte läst lavinprognoser innan man givit sig ut. En annan risk är att man inte varit tillräckligt uppmärksam på direkta tecken på lavinfara – exempelvis att man sett en färsk lavin men ändå bestämt sig för att åka i närheten, säger Jenny.
Jenny Råghalls packlista
Måste i packningen:
- Snöspade & lavinsond
- Tranceiver (finns att köpa för sig själva eller som en del i ett lavinpaket, se transceivers & lavinpaket)
- Lavinryggsäck (halverar dödligheten i en lavin)
- Telefon med batteri eller nödsändare
Bra att ha i packningen:
- Hjälm (hälften av alla som omkommer i laviner dör av skallskador)
- Första hjälpen-kit
- Checklista för kamraträddning i fickan
- Förstärkningsplagg och extra kläder
Hur ska man förbereda sig innan man ger sig ut?
– Börjar hemma genom att titta på lavinprognoser för området och tar beslut baserat på prognoserna. Det är jätteviktigt att känna till sin egen riskbedömning. Du ska även ha övat på att använda din lavinutrustning och veta hur man ska agera om en kompis hamnar under snön. Ta med kompisarna och testa att söka och gräva, det är jobbigare än man tror att gräva. Om man ska ha god chans att överleva så har man femton minuter på sig att hitta någon på en meters djup.
Vad är viktigast att tänka på när man rör sig i terräng med lavinrisk?
– Ute på fjället handlar det om att bedöma terrängen och vara uppmärksam på förändrade förhållanden och förutsättningar. Laviner startar i terräng på mellan 30 och 45 graders lutning. Därför är det viktigt att kunna bedöma hur brant en sluttning är. Lavinprognoser.se är ett sätt att ta reda på lutningar, annars finns det appar som du kan använda som hjälpmedel.
Jenny Råghall drogs själv med i en lavin under sitt första år som skidpatrullör. Hennes kollega dog i samma lavin och erfarenheten från den incidenten bär hon med sig resten av livet. Snöns och lavinernas komplexitet gör att inte ens experter går säkra på fjället.
– En olycka kan hända vem som helst. Snötäcket är så olika beroende på var det ligger i terrängen. Hårt snödrev eller kraftigt snöfall utan vind är så kallat lavinväder. Detsamma gäller vid regn. Det finns något som vi brukar kalla vackert väder-effekten, när det varit snöstorm dagen innan och fjället ser perfekt ut, men där snötäcket inte har läkt ihop ordentligt. Då är risken för lavin större. Andra tecken är suckande ljud i snön och sprickbildning kring skidorna, säger Jenny.
Ofta handlar olyckor om den mänskliga faktorn
– Vi människor är inte så bra beslutsfattare. Vi har en förmåga att fatta märkliga beslut baserat på känslor, humör, motivation, grupptryck eller över- och undertro på vår egen förmåga. Det är jätteviktigt med kommunikation ute på fjället. Alla i en grupp måste få komma till tals och det finns gott om bra checklistor som man kan gå igenom innan man beger sig nedför sluttningarna.