Vandra i Nepal – tips & råd

– Oj vad många fina minnen jag bär med mig från Nepal! På min 30-årsdag, som jag hade förmånen att fira i bergen, blev jag överraskad med tårta och sång uppe på nästan 4000 meter över havet. När lamporna släcktes i den lilla matsalen i tehuset och endast de tända ljusen på tårtan lyste, då kom tårarna. Det var den godaste tårta jag någonsin ätit, berättar Isabelle Norén som till vardags jobbar på Naturkompaniet.

– Att få se vissa av topparna i verkligheten är också minnen som etsat sig fast på en varm plats i hjärtat. Jag har alltid drömt om att få se exempelvis Ama Dablam i verkligheten då det är en så otroligt vacker topp, men även Everest var såklart mäktig att se med egna ögon. Det är något med ögonblicket då man får se något man drömt om med egna ögon för första gången. Ofta har man kanske sett det på bild eller film flera gånger, vilket gör att ögonblicket då det faktiskt tornar upp sig där framför ens egna ögon blir surrealistisk. Dessa ögonblick kommer jag alltid att minnas.

I den här intervjun delar Isabelle med sig av sina erfarenheter från den efterlängtade vandringsresan till Nepal. Hon tipsar till exempel om att prioritera reseapoteket i packningen och berättar om hur det är att vandra på hög höjd.

Hur förberedde du dig inför vandring i Nepal?

Mina förberedelser kan egentligen delas upp i fem områden:

• Träning, packning, vaccinering, försäkring och kunskap

Att vandra i Himalaya innebär att gå många höjdmeter upp och ner på hög höjd. Jag hörde av mig till min researrangör och frågade hur man bäst förbereder sig för detta och deras svar var att träna på det du ska göra, det vill säga gå mycket upp och ner. Jag började därför förbereda mig ca ett år i förväg genom att vandra (helst i vandringskängor, de ska vara väl ingångna på plats i Nepal) med tung vandringsryggsäck, backträning och trappmaskin.

Klokt att träna sig i form innan vandringen

Den höga höjden blir inte heller lika jobbig om din kondition är god, då detta ger dig bättre syreupptagningsförmåga. Jag försökte därför köra minst ett intervallpass på cykel i veckan. Sist men inte minst – att gå med tung ryggsäck sliter på knäna, men att gå mycket nedför med tung ryggsäck sliter enormt på knäna. Det är därför viktigt att styrketräna, framförallt baksida lår, för att knäna ska bli så starka och stabila som möjligt. Mitt tips är att ta hjälp av en personlig tränare för att få övningar och upplägg som passar just dig och dina mål - det gjorde jag som var väldigt okunnig inom styrketräning innan detta.

Packa smart

När det kommer till packning är det viktigt att hitta balansen mellan att inte packa för mycket men ändå ha tillräckligt för att klara kalla nätter och eventuella väderomslag. Jag började med att kolla upp om det fanns några eventuella restriktioner gällande exempelvis vikt och dylikt, och på flyget från Katmandu till Lukla fick vi endast ha 15kg inklusive handbagage. Utifrån detta kunde jag sedan planera min packning. I och med att man bor i enkla tehus utan isolering krävs det kläder och sovsäck anpassade för vinterförhållanden för att sova gott. Mitt tips är att börja se över vad man har hemma i god tid för att kunna planera eventuella inköp och lån av prylar. Av vår lokale researrangör i Nepal fick vi låna mycket (sovsäck, dunjacka, duffelbag, etc.) om vi behövde.

Vaccin, försäkringar & andra förberedelser

Det är viktigt att i god tid inför resan kolla upp vilka vaccin man rekommenderas ta inför resan till Nepal. Detta kan variera beroende på vilket område och tid på året man reser samt hur lång resan är. Att ha koll på sin reseförsäkring kan inte understrykas nog. I mitt fall skulle jag ha en försäkring som täckte en eventuell evakuering med helikopter upp till 4000 möh. Huvudsaken är - som alltid – att man kommer påläst till berget för att maximera förutsättningarna för en trevlig tur. Läs på om området, hur man hanterar höjdsjuka, väderförhållanden, klimat osv.

När är den bästa tiden att vandra i Nepal?

Man brukar bli rekommenderad att åka antingen på våren (mars-maj) eller hösten (oktober-november). Jag valde dock att resa i början av december vilket jag verkligen kan rekommendera, då det är lite mindre folk på lederna och i tehusen i slutet av säsongen. Vädret i december var temperaturmässigt mycket varierande med kalla nätter och varma dagar. På nätterna var det ner mot –10°C medan det på dagarna i solen kunde vara upp emot +20°C, vilket kräver viss bredd i packningen. Mängden nederbörd var dock näst intill obefintlig bortsett från en kväll med snö när vi var på vår högsta höjd. I övrigt hade vi klarblå himmel och strålande sol (glöm inte solskyddet, solen är väldigt stark).

De bästa prylarna för vandring i Nepal?

Jag är väldigt glad att jag lade lite extra vikt och eftertanke på mitt reseapotek – det skulle visa sig behövas för hela gruppen.

• Ipren: på hög höjd är det väldigt vanligt att man får huvudvärk och Ipren var därför en räddare i nöden och gick åt som smör i solsken.
• Strepsils: den torra, kalla luften skulle visa sig ge oss alla ont i halsen.
• Nässpray: allmän nästäppa var också något vi alla drabbades av.
• Vätskeersättning: vi drack mycket vätskeersättning då kroppen absorberar mycket vätska på hög höjd, och det är därför vanligt att man blir väldigt kissnödig oavsett om man druckit eller inte (avgörande för att må bra på hög höjd är också att dricka oerhört mycket vatten då man annars riskerar att torka ut).
• Dextrosol: var också en räddare i nöden flera gånger när blodsockret sjönk mitt i en jobbig stigning.
• Liniment: de flesta av oss blev ömma i någon del av kroppen under vandringens gång och då är liniment väldigt skönt att smeta på.

I övrigt var de bästa prylarna:

• Sköna vandringskängor att gå i
• Duntofflor till kvällar och nätter i tehusen (det är skönt att starta natten med duntofflorna i sovsäcken för att hålla värmen)
• Dunbyxor
• En ullmössa som täcker öronen är skönt att ha på nätterna
• Vattenflaska Nalgene: smidig att hänga lättillgänglig på ryggsäcken. Stor öppning för att lätt fylla på rent vatten. Perfekt att ha lite kokande vatten i och stoppa i sovsäcken om man är frusen på kvällen. Ett riktigt guldkorn på vandringen.

Det viktigaste är ju egentligen att få koll på vad som är primärt för att du ska kunna genomföra vandringen och vad som blir väldigt svårt att ersätta på plats om du inte skulle få med dig det hemifrån. Utöver mina måsten såsom en varm sovsäck, väl ingångna kängor, reseapotek och pass valde jag att prioritera kamerautrustning och hygienartiklar. Då jag är väldigt fotointresserad var det givet för mig att prioritera fotoutrustning. Hygienartiklarna såg jag som primära för att hålla sjukdomar borta. Det gick faktiskt att duscha på många av tehusen vi besökte, men med tanke på kylan i rummen och därmed risken att somna med blött hår ville jag undvika det och valde istället att vara noga med våtservetter och handsprit.

Vilken vandringsled i Nepal?

Jag gick en led som kallas Everest Panorama Trek tillsammans med fem andra svenskar och vår nepalesiske guide Babu. Vi startade vår resa med några dagar i Katmandu innan vi tog flyget vidare till Lukla där vandringen skulle starta med sikte på byn Tengboche. Vår rutt gick sedan via följande byar: Lukla-Phakding-Namche Bazaar-Tengboche-Manju-Lukla, med en extra dag för acklimatisering i sherpasamhället Namche bazaar. Namche är en av de största byarna i Everestregionen med flera restauranger, affärer, tehus och en skola. Vi valde att stanna där i två nätter för acklimatisering. Tengboche på 3867 möh var den högsta punkten vi skulle nå på vandringen och är känt för sitt buddistiska kloster där vi fick delta i en otroligt spännande ceremoni tillsammans med munkarna.

Hur skiljer sig vandringen i Nepal mot i Sverige?

En stor skillnad mellan att vandra i Nepal jämfört med att vandra i Sverige är såklart höjden. Lukla - som man utgår ifrån om man ska vandra i Everestregionen - ligger på 2800 möh. Redan där är vi nästa 800 m högre upp än Kebnekaises sydtopp och luften blir allt mer syrefattig ju högre upp man kommer. Detta gör att man behöver gå betydligt långsammare än vad man behöver göra i Sverige och man kommer känna sig tröttare snabbare. På grund av höjden behöver man också planera in acklimatiseringsdagar i vandringen för att kroppen ska få en chans att anpassa sig, vilket vi inte behöver tänka på under en vandring i svenska fjällen.

Ytterligare en skillnad som överraskade mig lite var den otroliga logistik av varor och tjänster som finns längs leden mot Everest Base Camp. I de svenska fjällen är lederna många gånger ensliga och i vissa fall kan man till och med gå en hel vandring utan att se andra människor. Himalaya är ju sherpafolkets hemvist och de lever sina liv på i många fall väldigt avlägsna platser i dessa berg, vilket gör att det finns samhällen med skolor, varor och tjänster som vi inte är vana att se i de svenska fjällen. Med det sagt behöver man ha i åtanke att det mesta av det som finns på berget burits dit av sherpas eller av djur, så trots att det finns mycket varor är det viktigt att tänka på hur man konsumerar.

När ska man boka sin resa och vad behöver man boka i förväg (sovplatser etc)?

Jag bokade i god tid (över ett år) då jag ville säkra en plats på resan som gick över min födelsedag, men ofta behöver man inte ha riktigt så lång framförhållning. Då jag valde att resa med ett företag som planerat hela resan behövde jag inte lägga energi på att själv boka varken sovplats i tehusen eller flygresa – allt detta löste företaget. Jag tyckte det upplägget var otroligt skönt och smidigt och jag var verkligen nöjd. Det gäller dock att noga göra research på reseföretag och hitta ett som känns seriöst - det är a och o för att få en trevlig upplevelse. Visum fixar man på egen hand på plats på flygplatsen i Katmandu, och det är viktigt att kolla upp vad som gäller innan man åker så att man har med eventuella passfoton eller papper som behövs.

Några andra tips?

I de små byarna längs vägen träffade vi en del barn och det blev många fina möten. De var väldigt intresserade av att låna alltifrån våra kameror till solglasögon och dessa möten gick verkligen rakt in i hjärtat. Tänk på att inte ge dem presenter, även om det kan vara frestande. Detta eftersom det uppmuntrar barnen till att tigga. Även vuxna kommer ibland fram och tigger saker, eller skickar fram sina barn för att tigga, en negativ spiral som riskerar att förändra landet i grunden om det fortsätter. Om du vill skapa en positiv förändring så finns det gott om bra organisationer att stötta. Men se till att ha med pengar i dricks till guide-teamet, det är kutym att man ger.

Är det mindre syre i luften? Hur kändes det & hur förberedde du dig inför det?

På ca 2500 möh startar i regel acklimatiseringsprocessen för kroppen då det låga lufttrycket börjar kännas av. På vår tur var vi oftast högre upp än så och den syrefattiga luften gjorde sig därför påmind hos de flesta av oss på något sätt. För min del tog det sig i uttryck genom periodvis huvudvärk, svårt att somna vissa kvällar på grund av en rusande puls och en otrolig kissnödighet. Detta var något jag var förberedd på då jag läst på mycket om hög höjd inför min resa. Från första stund på vandringen försökte jag därför göra vissa saker för att mina symptom skulle bli så lindriga som möjligt, vilket absolut inte var några revolutionerande åtgärder men ack så viktiga.

Det hela handlade egentligen om att dricka mycket, äta ordentligt och sova gott. Jag drack kopiösa mängder vatten, vilket kroppen behöver på hög höjd för att inte riskera att torka ut. Mat är bränsle och för att orka så mycket som möjligt och må så bra som möjligt behöver man äta – även om aptiten är låg. Jag prioriterade sömnen då det för mig är a och o för att hålla mig frisk och må så bra som möjligt, och det blev därför minst 8h per natt uppe i bergen. Utöver detta brukar generella tips också vara att andas djupa andetag och inte gå för fort. Sedan skadar det såklart inte att konditionsträna lite inför din höghöjdsvandring.

Hur är det att vandra med guide?

Guiderna har en otrolig lokalkännedom och talar språket vilket gör mycket av administrationen som till exempel att lösa vandringstillstånd till nationalparkerna betydligt enklare. De har också öga för saker och kan till exempel peka ut spännande djur och namnge alla toppar längs vägen. Vi fick se både Nepals nationalfågel som var en färgglad historia och en Himalayan tahr som var en otroligt vacker bergsget med lång fin päls. Dessa djur hade vi aldrig lyckats se utan vår guide.

Passar det alla oavsett ålder och fysik?

En vandring likt den jag gjorde passar absolut alla åldrar, men jag skulle ljuga om jag sa att fysiken inte spelar roll. Man måste ha i åtanke att det är väldigt många höjdmeter på hög höjd som ska betas av, och det kommer sätta både fysik och psyke på prov. Ju bättre förberedd man kommer till bergen, desto mer kommer man att kunna njuta av allt det härliga de har att erbjuda.

Berätta om hur man får tag i rent vatten och hur man lagar mat.

Vatten går att få på lite olika sätt i de nepalesiska bergen. Antingen kan man använda sig av utrustning för vattenrening (tabletter eller filter) och ta vatten från kranarna i tehusen, eller så kan man köpa flaskor med rent vatten. Ju längre upp i bergen man kommer, desto dyrare blir vattnet att köpa. Längs leden mot Everest Base Camp finns mängder av tehus och små, enkla restauranger som serverar mat. Här kan man få allt ifrån Nepals nationalrätt Dal Bhat, vilket består av linssoppa, ris och lite annat smått och gott, till nudelsoppa, Fried rice eller dumplings. Även vitlökssoppa är vanligt förekommande och sägs hjälpa mot höjdsjuka. I vårt fall åt vi alla våra måltider på dessa tehus, och det var alltid en spännande upplevelse då våra guider agerade både servitörer och kockar på tehusen.

Foto: Isabelle Norén